Gula Sidorna lanserades i Sverige 1971 som en kommersiell systerkatalog till den vita telefonkatalogen. Idén kom ursprungligen från USA där ”Yellow Pages” hade existerat sedan 1880-talet. Till skillnad från vita sidorna som listade privatpersoner, riktade sig Gula Sidorna till företag, myndigheter och organisationer som ville nå ut till kunder genom reklam och upplysningar. Gula Sidorna blev snabbt ett oumbärligt verktyg i både hushåll och kontor.
Varför var sidorna gula?
Namnet ”Gula Sidorna” kommer bokstavligen från papperets färg. För att särskilja annonsdelen från resten av telefonkatalogen trycktes företagsannonserna på gult papper. Det blev ett sätt att fånga uppmärksamhet och underlätta navigering, och färgen blev snart synonym med företagsinformation och tjänsteutbud.
Så användes Gula Sidorna – navet för affärssökning
Innan Google, Eniro och mobilappar var Gula Sidorna det primära sättet att hitta:
- Hantverkare
- Restauranger
- Advokater
- VVS-firmor
- Snickare
- Taxi och budfirmor
- Butiker och försäljningsställen
Företagen kunde betala för större annonser, ofta med logotyper, färg och telefonnummer i fet stil. Företag med namn som började på ”AAA” hade ofta fördelar eftersom katalogerna var listade alfabetiskt, vilket ledde till en hel trend av ”AAA Städ”, ”AAA Rör” osv.
Gula Sidorna i Sverige – från Televerket till Eniro
Det var Televerket (senare Telia) som först gav ut Gula Sidorna i Sverige. Under 1990-talet blev katalogen en del av Telia InfoMedia, som senare blev Eniro – den mest kända moderna arvtagaren. Eniro.se är fortfarande aktiv idag, men i digital form.
Tryckta utgåvor av Gula Sidorna upphörde i större delen av Sverige runt 2010–2012, då digitaliseringen tagit över helt. I dag lever konceptet kvar i appar och webbtjänster, men det tryckta formatet är i stort sett dött.
Rolig fakta: Gula Sidorna som kultsymbol
- ”Kolla i Gula Sidorna!” blev ett standardråd på 80- och 90-talet.
- Många människor förvarade den tunga katalogen vid telefonen i hallen.
- Vissa använde Gula Sidorna som dörrstopp, barnpall eller till och med för självförsvar – katalogen kunde väga flera kilo.
- Den trycktes i upplagor på över 5 miljoner exemplar per år.
Digitala efterföljare – vad hände sen?
Efter år 2000 tappade papperskatalogerna snabbt mark. Internet tog över informationssökningen, och:
- Eniro.se och Hitta.se blev de mest populära alternativen online.
- Google Maps och Google Sök ersatte fysiska kataloger.
- Företag började istället satsa på sökmotoroptimering (SEO) och annonsering på Facebook eller Google Ads.
Gula Sidorna internationellt
Konceptet fanns i hela världen:
- USA: Yellow Pages (YP)
- Tyskland: Gelbe Seiten
- Frankrike: Pages Jaunes
- Spanien: Páginas Amarillas
De flesta länder har nu helt övergått till digitala katalogtjänster eller lagt ner sina tryckta utgåvor.
Kuriosa om Gula Sidorna
- Ursprung: 1880-talet i USA, 1971 i Sverige
- Höjdpunkt: 1980- och 1990-talet
- Slut för tryck: cirka 2010–2012
- Digital arvtagare: Eniro.se och Hitta.se
- Orsaker till nedgång: internet, mobiltelefoner, sökmotorer
- Legacy: Symbol för företagssökning före internetåldern
Gula Sidorna är idag en nostalgisk relik från en tid då man letade information långsamt, analogt – men pålitligt.